Detta är version 1 av papegojan Rosalinda, med analog styrning som jag tillverkade till Värmlandsteaterns uppsättning av ”Pippi på de sju haven” på Mariebergsskogens scen i Karlstad sommaren 2014.

Kotpelaren skrev jag ut med min 3D-skrivare, Makerbot Replicator. Varje kota skrevs ut individuellt och träddes på en stålfjäder. Stålfjädern gjorde att kotorna höll ihop samtidigt som kotpelaren blev böjlig åt alla håll. Därefter träddes fyra linor igenom alla kotorna. Linorna kontrollerades i par så att när man t.ex. drog i den bakre linan så släpptes den främre efter med resultatet att Rosalinda tittade uppåt.

Vridningen av huvudet löstes med hjälp av fiskelinor i denna 3D-utskrivna ”atlaskota”..

Näbb och öga med ögonlock skrevs också ut med 3D-skrivaren. Dessa kontrollerades också med hjälp av fiskelinor.

Rosalindas stomme tillverkades av plywood som limmades till en konstruktion som vingarna var ledade på. Kotpelarens nedersta kota var utformad så att den passade i plywoodstommen.

Fötterna utformades av min son Alexander. Han skulpterade dem med en varmluftspistol och självvulkaniserande tejp! Pinnen hon sitter på svarvades i trä och urholkades så att styrlinorna kunde ledas upp i hennes kropp underifrån. Vingarna av akrylglas formades med varmluftspistol.

Alexander satt under borgen och styrde Rosalinda genom att dra i spakar. På laptopen kunde han se en livevisning av skådespelarnas agerande ovanför hans huvud. Alex fick trängas med Pippi med flera som kröp upp genom luckan i borgens golv och en rökmaskin som puffade teaterrök.

Webbkameran var placerad högst upp i borgen och riktad nedåt.

Efter sista föreställningen monterades hon ner för att senare återuppstå i en mer avancerad version, Rosalinda version 2.

Erfarenheter:
Att överföra rörelser med hjälp av linor var ingen bra lösning. Även om längden på linorna bara var ett par meter så gjorde friktionen i rören att linorna töjdes. Det ledde till ”seghet” och begränsning i rörelserna.